2

Strejkstress

Idag var det dax att åka båt på Titicacasjön. Först fick vi besöka floating islands, Uros. Människor bor sedan väldigt länge tillbaka på öar som är byggda av flytande rötter och vass. Dom är jättestadiga och gungar inte speciellt mycket. Människorna har byggt upp ett helt samhälle på öarna, med skolor (tom en privat skola), vårdcentral, etc. Vi fick besöka en ö där vår guide berättade om deras liv och hur öarna är uppbyggda. Sedan fick vi gå runt och människorna sålde sina hantverk. Det var inte så mycket som intresserade oss, vi köpte ex tre halsband för fem soles, vilket är ca 12 sek. Det var dock väldigt turistigt, vilket vi även blivit varnade för.

Uros Islands

Efter besöket på Urosöarna åkte vi till an annan ö, ön Ticarani. Där lever människorna väldigt traditionellt. Vi fick klättra ca 500 trappsteg för att komma upp till deras plaza, där dom sålde hantverk. Barnen sprang efter oss och ville sälja snören som dom hade gjort själva (skulle kunna användas som armband). Vi åt lunch på en lokal restaurang innan vi gick de 500 trappstegen tillbaka till båten. 500 trappsteg låter inte så mycket, men när man är på hög höjd och inte har aklimatiserat sig är det jobbigt.

Vi åkte så att vi kom till Puno tidigare än tänkt på grund av strejken och för att vi skulle få möjlighet att lämna staden. Vi hade fått uppgifter om att vår transfer till busstationen skulle vara 18.40. Men när vi kom tillbaka strax efter 18 från vår middag, stod flera och väntade på oss. Eftersom bussen skulle gå 18.00 och vi hade inte fått den informationen. Ihjälstressade sprang vi upp på rummet, som tur var vi redan färdigpackade. Iväg for vi med en bil genom hemsk trafik till en väntande buss. När vi väl kom till busstationen skulle biljett lämnas, avreseskatt betalas och väskor lämnas innan vi fick gå på bussen. Vi gick direkt och satte oss jättestressade och alla tittade på oss som att det var vårt fel att bussen var försenad.

Buss var trång och tog lång stund. Patriks ben nådde fram till sätet framför och kunde inte röra benen på nästan sex timmar. Väl framme i Cusco möttes vi av en trevlig dam från Setours som tog oss till ett hotell för natten.